Etusivu \ Konkurrensärenden \ Samarbetsnätverk i Finland \ Åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Statsrådet gav 28.4.2016 ett principbeslut  (på finska) om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2016–2020. I principbeslutet konstaterades att en förutsättning för att strategin kan genomföras är att ledningsgruppen för bekämpning av ekonomisk brottslighet sammanställer ett separat åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. I det sedermera utarbetade åtgärdsprogrammet ingår 20 projekt som är uppdelade enligt strategins spetsprojekt.

Rubriken till spetsprojekt 1 lyder ”Tryggande av välfungerande marknader och sund konkurrens genom att företagens och medborgarnas möjligheter att agera korrekt förbättras, den administrativa bördan minskas och bekämpningen och förebyggandet av korruption intensifieras”. Spetsprojektets punkt 1.3 lyder enligt följande: Bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet ger upphov till en regleringsbörda och uppföljning av den. Med regleringsbörda avses de kostnader som lagstadgade skyldigheter ger upphov till och som inte skulle verkställas utan en lagstadgad skyldighet, och då ligger fokus oftast på den regleringsbörda som drabbar näringslivet. Den administrativa bördan är dock ett snävare begrepp eftersom det endast omfattar kostnader till följd av lagstadgad upplysningsplikt.

Avsikten med uppföljning av regleringsbördan är för det första att man undviker motåtgärder som inte betalar sig tillbaka. Man har kommit fram till att till exempel inkomstregistersystemet enbart inom den privata sektorn sparar löneadministrationens arbetstid med cirka 800–850 årsverken som omvandlat innebär cirka 40–45 miljoner euro per år. Å andra sidan räknar man med att anskaffningskostnaderna för inkomstregistersystemet enbart för skatteförvaltningen ger upphov till utgifter på närapå 50 miljoner euro (RP 134/2017 rd). Avsikten med uppföljning av regleringsbördan är för det andra att ingripa i ett orättvist konkurrensläge. Regleringsbördan riktas ju relativt sett i allmänhet hårdare mot små än stora företag. Regleringsbördan rubbar således konkurrensneutraliteten mellan företagen.

För det tredje är avsikten med uppföljning av regleringsbördan att kartlägga arrangemang som minskar regleringsbördan när det gäller att uppfylla arbetsgivarskyldigheter och rent allmänt att följa lagstiftningen. Jämfört med nuläget kunde regleringsbördan sannolikt minskas bland annat genom att utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna.

Konkurrens- och konsumentverket har varit ansvarig instans för projektet. Andra medverkande är myndigheter med ansvar för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. År 2017 samarbetade KKV särskilt med arbets- och näringsministeriet. För att kalkylera regleringsbördan har man strävat efter att använda kalkylatorn som har skapats för att tillämpa principen ”en för en”. Även KKV:s företrädare har varit med och utvecklat principen och kalkylatorn. I principen ”en för en” är siktet inställt på en kostnadsneutral lagstiftning, det vill säga när en ny lag ger upphov till en extra kostnad på en euro bör en motsvarande kostnadsinbesparing på en euro hittas i annan lagstiftning. År 2017 låg fokus framförallt på byggverksamhet eftersom arbetet med att bekämpa grå ekonomi hittills i stor utsträckning riktats just mot den branschen. 

I samband med bekämpning av grå ekonomi har beställningsfällor på ett mycket tydligt sätt lyfts fram. Här är det fråga om att företag får beställningar genom att ge vilseledande information om innehållet i beställningen. Till exempel sker marknadsföringen av beställningens första parti endast i form av ett produktprov utan krav på fortlöpande beställning eller en medverkan i en utlottning leder till en tjänstebeställning som inte knyter an till lotteriet i fråga. KKV har betonat vikten av att ingripa i beställningsfällor när en lägesbild av den grå ekonomin har utvecklats på bred front i myndighetssamverkan. En diskussion har inletts med andra myndigheter om metoder som kunde användas för att effektivare än förut ingripa i beställningsfällor. Avsikten är att öka konsumenternas kännedom om fenomenet och på så sätt minska beställningsfällorna.