Etusivu \ Avveckling av normer och ny lagstiftning \ Revideringsförslag för läkemedels- och apoteksmarknaden

Revideringsförslag för läkemedels- och apoteksmarknaden

KKV Kilpailulain uudistus

KKV har redan i åratal i olika sammanhang fört fram sina synpunkter om att utveckla regleringen av läkemedels- och apoteksmarknaden så att den i högre grad fungerar på konkurrensvillkor. År 2017 fördes en offentlig debatt som bland annat ledde till att regeringspartierna tog ställning i revideringen av apotekslagstiftningen. Apoteksgruppen som bestod av företrädare för regeringspartierna publicerade på våren flera reformförslag (på finska) för branschen.

Apoteksgruppen föreslog till exempel att antalet apotek borde öka, men ville ändå bevara myndigheternas styrning när det gäller placering och antal licenser. Enligt KKV:s syn på saken skyddar det nuvarande regelverket de som har tillstånd från konkurrens genom att i onödan begränsa apotekens antal och tillträde till branschen. Myndighetsbeslut om apotekens placering och antal svarar inte heller nödvändigtvis på bästa sätt mot en föränderlig efterfrågan på apotekstjänster.

Bland apoteksgruppens förslag fanns dock även sådana förändringar som ökar konkurrensen precis som KKV tidigare har föreslagit. Till exempel kommer de receptfria läkemedlens pris enligt läkemedelstaxan att ändras till ett fastställt maximipris, och på så sätt skulle priskonkurrens tillåtas för dessa läkemedel som är avsedda för egenvård. När det gäller försäljning av receptbelagda läkemedel skulle priset dock fortfarande vara detsamma detaljhandelspriset i alla apotek, och utanför apoteken skulle en mycket begränsad försäljning av vissa receptfria läkemedel tillåtas.

Enligt KKV kan inte apoteksgruppens förslag anses vara tillräckliga med tanke på en fungerande konkurrens. Förslagen skulle varken i tillräckligt hög grad förnya branschen eller ändra på läkemedelsdistributionens strukturer, utan man skulle fortsätta på den inslagna vägen med endast små reformer. Förslaget beaktar inte heller i tillräckligt stor utsträckning det faktum att läkemedelsdistributionen borde granskas ur ett helhetsperspektiv. I annat fall är det svårt att bedöma effekterna, och förändringarna leder inte nödvändigtvis till önskade konkurrensfördelar.

KKV har bland annat föreslagit att man slopar den behovsprövning som knyter an till antal och etablering av apotek. Det här skulle ge fritt tillträde till branschen samt öka antalet apotek och konkurrensen. Apoteksverksamheten skulle fortfarande kräva tillstånd. Om man öppnar upp marknaden när det gäller apotekets ägande och företagsform samt tillåter apotekskedjor skulle det dessutom stärka förutsättningarna för konkurrens och skapa stordriftsfördelar. Det skulle emellertid även framöver vara möjligt att fungera som en oberoende apotekare. Fri prissättning under maximipriset, åtminstone på receptfria läkemedel, skulle ge kunderna fördelaktigare priser. Motsvarande förändringar har redan genomförts i de andra nordiska länderna.

På sommaren grundade till exempel Kesko och läkemedelsgrossisten Oriola en affärskedja för välfärdsprodukter som enligt ägarna har beredskap att utvidga även till apoteksmarknaden när regelverken så tillåter. Enligt KKV:s bedömning hindrar affären inte, på det sätt som avses i konkurrenslagen, konkurrensen på den finländska marknaden inom ramen för gällande regelverk. KKV bedömer att det nämnda samföretaget kan leda till effektivitetsfördelar, såsom ett bredare utbud av välfärdsprodukter för konsumenterna.

På hösten tog Oriola ett nytt datasystem i bruk som ledde till problem med läkemedelsleveranser. Diskussioner fördes också om grossisternas ställning när det gäller läkemedelsdistribution och dagens system med enkanalsdistribution där läkemedelstillverkarens preparat i regel distribueras bara via en grossist. KKV dryftade saken i sin blogg (på finska) och konstaterade att ämbetsverkets tidigare utredningar inte har visat att enkanalsdistribution skulle orsaka snedvridning av konkurrensen.

Även Finlands dagligvaruhandel rf utreder saken genom att låta göra en utredning om reformbehov inom läkemedelsdistributionen som kommer att stå klar år 2018.