Direktivförslaget ECN+

Kommissionen gav 22.3.2017 ett direktivförslag om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (direktivförslaget ECN+).

Direktivförslaget behövs eftersom det har funnits brister i det decentraliserade system för tillämpning och efterlevnad av gemenskapens antitrustlagstiftning. Utfallet i en konkurrensrättslig process har kunnat variera beroende på i vilket medlemsland företagen driver sin verksamhet. Det här är ohållbart med tanke på en enhetlig verksamhet på den inre marknaden. 

I direktivförslaget fastställs förfaringssätt och befogenheter för de nationella konkurrensmyndigheterna när de tillämpar artikel 101 och 102 i FEUF. Direktivförslaget är uppdelat i huvudkategorier som är grundläggande rättigheter, oberoende och resurser, befogenheter, böter och viten, befrielse eller nedsättning av påföljdsavgift (leniency), ömsesidigt bistånd och preskriptionstider.

Om direktivförslaget infördes skulle det leda till ändringar, eftersom förslaget till vissa delar sträcker sig längre än konkurrenslagstiftningen eller den nationella arbetsgruppens förslag om revidering av konkurrenslagstiftningen.

Förändringarna skulle till exempel gälla möjligheten att genomföra en fortsatt inspektion i konkurrensmyndighetens lokaliteter och bestämma om sådana strukturella korrigerande åtgärder som inte har fastställts i konkurrenslagstiftningen. Rätten till fortsatt inspektion skulle framförallt göra konkurrensmyndighetens inspektion snabbare och effektivare när det handlar om att granska data.

En nyhet skulle även vara sanktioner när man bryter mot interimistiska förordnanden och åtaganden. Till den delen sträcker sig direktivförslaget längre än arbetsgruppens betänkande om konkurrenslagstiftningen där inga sanktioner fördes fram om man bryter mot dem.

Den största enskilda förändringen till följd av direktivförslaget skulle gälla branschorganisationernas böter. Enligt förslaget ska omsättningen för medlemmar i företagssammanslutningar beaktas när bötesbeloppet fastställs. Om så krävs för att säkerställa full betalning av böterna ska medlemsstaterna säkerställa att de nationella konkurrensmyndigheterna har rätt att kräva att det utestående bötesbeloppet betalas av vilket som helst av de företag vars företrädare var medlemmar i sammanslutningens beslutande organ.

I den mån det fortfarande är nödvändigt ska de nationella konkurrensmyndigheterna också ha rätt att kräva att det utestående beloppet av böterna betalas av vilken som helst av de medlemmar i sammanslutningen som var verksamma på den marknad där överträdelsen ägde rum. Betalning ska dock inte krävas från de medlemmar i sammanslutningen som inte genomförde överträdelsen och antingen inte var medvetna om överträdelsen eller aktivt tog avstånd från den innan utredningen inleddes.   

Direktivförslaget har behandlats i EU:s ministerråd sedan maj 2017. Behandlingen har framskridit i saklig ordning. Det finns goda grunder för direktivförslaget och om det genomförs innebär det att EU:s konkurrensregler verkställs på ett avsevärt mer effektivt sätt på nationell nivå.